Where did it go?

Hallå!
 
imponerad som få är jag att jag ännu en gång sätter mig här och skriver, och det har inte gått över ett halvår sedan jag senast uppdaterade! ;)
Känner bara för att skriva av mig, inte nödvändigtvis för att dela med mig av saker, utan mer för min egen skull. 
 
För inte alls så många dagar sedan hade jag nått botten, emotionellt. Jag kände att allt hela tiden går emot mig, att inget någonsin löser sig för mig och att mina drömmar och mål bara flöt längre och längre bort från mig för varje dag som går. Att jag ständigt förlorar allt och alla jag bryr mig om, att jag blir ensam. Jag visste inte vart jag skulle vända mig eller hur jag skulle kunna bryta den onda cirkeln. Det ända jag kunde göra var att ta ett djupt andetag och försöka samla motivation för att kämpa vidare.
I tisdags fick jag äntligen en lien uns av lycka. Jag fick en heltidsanställning. En chans att få ordning på många delar i mitt liv. Att inte hela tiden tänka på vart pengarna tar vägen, att faktiskt kunna hitta på saker och leva lite mer normalt. Lite mer som alla andra. Bara en sån "liten" grej kan verkligen göra så mycket. Helt plötsligt kan jag börja fantisera och förverkliga saker som jag tidigare bara har kunnat stått på ett långt avvstånd och kollat på medans andra utfört det. Det, Mina kära läsare, är lycka. Att äntligen få chansen att leva.
 
Även om jobb är en stor lycka för mig just nu så löser det inte allt. Jag mår betydligt bättre nu än vad jag gjort på ett bra tag, men jag vet att jag skulle kunna må så himla mycket bättre med. Allt ifrån att flytta härifrån, lösa saker mellan tidigare vänskaper, skaffa fler/nya vänner, till att ha en planerad framtid. Såklart kan man inte planera livet in i minsta detalj, men det är heller inte det jag är ute efter. Jag vill bara ha lite mer stadga i mitt liv. Veta hur livet i helhet kommer se ut om 3 månader, vad som kommer att ske med mitt liv och mina rutiner. kunna börja planera för framtiden. Börja spara pengar till framtida mål. Helt enkelt att ha mer koll och mer makt till mitt eget liv. Att börja gå efter mina drömmar än att bara sitta här och se hur min chans rinner iväg. 
Jag är så färdig med att må såhär. Så färdig med att aldrig riktigt må bra. Att hela tiden känna press, stress och förtvivlan över livet. I need to take back my life now, I need to start living.
 
Så frågan är då Hur? Hur löser jag resterande bitar som får mig att må dåligt? 
Det är en stor fråga som jag själv inte ännu vet svaret på, och tyvärr tror jag att det kommer ta tid innan jag hittat ett svar till den frågan med. Mycket sitter i att vänta och se vad livet erbjuder och se hur livet formar sig. De jag däremot kan ta tag i själv utan att vänta ut tiden bör jag ta tag i. Allt hänger ju dock inte på mig i vissa fall, och just i sånna fall är de så svårt att veta hur man ska tackla situationen. Men på något sätt ska de göras, för jag ska må bra igen. Jag vill vara lycklig och jag vill kunna leva livet fullt ut, varje dag. 
 
 
 
Kraam!