Den fjärde...
De flesta av er vet vad som gäller den 4:e Juli, många inte. Jag syftar inte på amerikas nationaldag i detta läge, utan blir mer egocentrerad och riktar in mig på min egna födelsedag. Och iår är det inte vilken födelsedag som helst. Neej, för i år kommer det året som jag har väntat på i hela mitt liv. Steget jag så länge har stävat efter, men aldrig nått. Steget att betraktas som vuxen och inte längre behandlas som ett barn. Att faktiskt behandlas precis som alla andra, och ha rätten att göra mina egna val och misstag här i livet. Vänner, I år är det året då jag fyller 18 år.
Jag kan inte riktigt säga hur det känns för andra runt just ens 18:e födelsedag. Jag kan tänka mig att de finns dom som ser på den på samma sätt som mig, men även att det finns många som inte ser det som "nått märkvärdigt", missförstå mig rätt.såklart ser man framemot den dagen, det gör nog alla. men jag tror att vissa bara ser framemot det för att man blir myndig.
Jag har sett fram emot den här dagen sen jag var 10 år gammal. jag drömde om att bli 18 år och få makten över mitt eget liv fullt ut. Att få möjligheten att göra det jag kände för, precis NÄR jag kände för det. Få möjligheten att flytta hemifrån.
Och se vart jag står idag. jag fyller 18 om mindre än en vecka, jag flyttar även inom den tiden, jag har jobb och påbörjar mitt liv-på mina vilkor. Det känns underbart att jag äntligen når den punkten, som jag så länge har längtat efter. Men samtidigt känns det riktigt läskigt. det är stora steg, som även innebär ännu mer eget ansvar. Men med alla fina människor vid min sida litar jag på att det här kommer att fungera.
Sen kommer vi till det tradionella när det gäller födelsedagar, Födelsedagspresenter.
Jag har varje år önskat mig en massa saker som jag länge velat ha, men aldrig fått. iår har jag endast två saker som jag önskar mig, varav en sak är matriell. Jag önskar mig en mixer, då jag länge velat ha en, och varför inte när jag flyttar hemifrån liksom?
Det andra jag önskar mig är det mest värdefulla. Skulle denna önskan gå i uppfyllese skulle min 18årsdag vara komplett.
Jag önskar så innerligt att mina vänner, här nere men framför allt där hemma skulle komma ner och fira mig. överraska mig bara sådär genom att knacka på dörren den 4:e, eller helt enkelt hade planerat ihop nått den dagen. Jag skulle bli så otroligt glad! Dock tvivlar jag på att det kommer hända tyvärr. Som de flesta vet om, så tycker jag väldigt mycket om överraskningar, dock får jag sällan det själv. jag är vanligvis den som överraskar, och inte den som blir överraskad, vilket jag tycker är väldigt tråkigt :(
Men det är verkligen något jag önskar mig.
I allmänhet har jagverkligen inte mycket alls planerat. Det ända jag vet än så länge är att jag ska ut med Johanna och dricka på kvällen, för att fira att jag är 18 liksom. men annars i själva firandet så är verkligen allt kaos. vet inte hur det kommer bli eller ens hur dagen kommer se ut, inte ens en gnutta :/ men men, vi får väl hoppas på en liknande födelsedag som de tidigare åren iaf, så att dagen inte blir helt värdelös.
Här har ni lite av de tankar jag har inför min födelsedag, och även den födelsedag som jag själv ser som den viktigaste, iallafall för mig. vet inte om det är så jätte intressant att läsa om, men kanske är kul att veta lite vad som pågår i mitt huvud? aja, jag bloggar iallafall, så det är ju nått att bli glad över! ;)
