Niinasaari.blogg.se

Heej på er!

jag lever fortfarande, trots att uppdatering har sugit som fan. jag ber om ursäkt för det, för det ärjag som inte har haft orken att ta ut tummen ur arslet och blogga nu när jag faktiskt har sommarlov. innan blev det knappt eftersom jag jobbade och blogga va inte det första man ville sätta sig och göra så fort man kom hem.

men men, bloggar nu iaf! ska försöka mer seriöst att hålla igång den igen, för jag hatar även mig själv när det blir såhär! ska bättra mig, jag lovar! 

 

Nu när man har jobbat klart så blir livet helt plötsligt både underbart och fruktansvärt tråkigt! det är så skönt att få vila och få sova hur länge man vill utan att det är en telefon som skriker på en att det är dags att kliva upp. Men samtidigt är det så fruktansvärt tråkigt. jag vet inte vad jag ska göra med dagarna, och då blir man istället på dåligt humör.. 

 

Jag och Petter va i väg en sväng för snart 2 veckor sedan (?!?!?!?!) där petter körde mig i blindo kan man väl säga. Han hade en överraskning och jag var tvungen att blunda medans han körde. kan säga att det va en rätt obehaglig upplevelse att blunda även då ögonen ville öppna sig på grund av skarpa svängar och skit. trodde flera gånger att vi hade kört av vägen haha x) 

väl framme så öppnar jag upp ögonen och vi står på en grusplätt och runt om oss är det alldeles grönt. bara grönt. 

träd, gräs, skog.

Vi fortsatte att gå, upp för berget och herregud vilken utsikt! vilka känslor som välde över en när vi gick där. Jag kände mig hemma för en gång skull. Jag lovar, hade jag varit kvar där 1 timme till hade jag aldrig trott att jag fortfarande va i södra delen av sverige. så himla mysigt! 

Att känna sig så hemma bara på grund av en skog.. de visste inte jag va möjligt. Och ja, ni som tycker detta är lustigt, skämta på ni. De var en upplevelse som jag inte vill glömma. 

 

Vi fortsatte vandra runt där, pratade en massa och jag är rätt säker på att vi båda två fann ro. en lugnande bedövande känsla ifrån allt liv här. allt man ska hinna fixa och dona med. Alla människor som springer hit och dit hela tiden, all trafik (även Petters road rage xD) och allt det andra. det va så mysigt och jag längtar så mycket tills nästa gång vi kommer dit, eller hittar ett annat ställe som ger ut samma känsla!